Sofia

Så, efter en natt med oerhört orolig sömn så har jag nu kommit upp, dags att äta frukost för att sedan åka in till Kungsbacka och träna. Trots att jag bara är förbannad så jävlas min mage med mig, det suger. Jag har vaknat gång på gång hela natten och bilder har spelats upp som en jävla film på min näthinna. Jag är inte ledsen, mest förbannad och besviken. Sedan tycker jag såklart att det känns väldigt tråkigt att det skulle behöva sluta såhär, men det är det enda möjliga. Och även om vi hade kunnat slippa besvikelsen och sådär genom att du själv hade kunnat berätta det för mig så hade vi ändå inte kunnat vara vänner. Och det beror endast på en speciell sak.

Det blir lättare nu, lättare att gå vidare när jag vet att allt ändå bara var en lögn, ett spel byggt på, ja jag vet inte riktigt vad. Du är inte den samma som du var för tre år sedan, men ändå har du inte mognat en smula. Jag har dragit lasset för dig de senaste åren och utan mig hade du fortfarande stått och stampat på samma fläck.

Men nu är det frukost!