090922
Ja, nu har det ytterligare en gång slått över till nytt datum, 22 september 2009. Inget speciellt alls med den dagen tror jag, ville bara nämna det.
Borde ha gått och lagt mig i min underbart välkomnande säng för ett bra tag sedan men har liksom fastnat här framför msn. Suck. Blir till att sätta på Svensson snart tror jag, ovanligt va? (a) Det verkar nämnligen inte som att Lotta eller Bullerbyn har lust att laddas hem fort (och jag vet att jag är olaglig och att det kan gå dåligt för mig, men ´peppa peppa, ta i trä´ jag ska inte åka fast).
Usch jag börjar redan noja för att hösten är här, löven börjar falla från träden och kylan är outhärdlig. Jag saknar sommar, sol och värme som bara den. Ser inte fram emot att köpa nya höst och vinterkläder, det gör både mig och min plånbok deprimerade. Tidigare har jag bara kunnat ta något av allt som funnits hemma, möjligen köpt nya skor, men jackor, vantar, mössor osv har alltid funnits att välja mellan, nu när man leker vuxen är det dags att fixa sånt själv. Stackars min plånbok, det hade varit lättare om det varit sommar året om. Jag tycker inte om kylan, inte mörkret, inte det minsta, speciellt inte ensam, då suger det bara ännu mer. Men men, det kan väl kanske vara nyttigt det oxå, eller något. Ska det vara vinter kan det väl bli VINTER oxå, då menar jag på riktigt. Vit snö och mysfaktor, men det är inte alls det som nu väntar oss fram till slutet av Mars, nej utan det som väntar oss är regn och snöslask! Usch! Låt våren komma snabbt!
Livsglädjen verkar ha återvänt, jag hoppas den är här för att stanna nu. Den senaste månaden har varit väldigt turbulent, ´upp och ner, ut och in, bak och fram´, men nu verkar det ordna upp sig. Jag kan fortfarande vakna vissa morgnar med en klump i magen, men den är mindre för varje gång och den uppträder allt mer sällan, riktigt skönt. Att gå och lägga sig ensam på kvällarna är inga problem längre. Det är skönt att kunna breda ut sig i sängen och man sover faktiskt riktigt gott, (så länge de där dumma drömmarna håller sig borta) och man vaknar utvilad. Dagarna flyter på, jobb, träning, vuxenliv och kompisar. Känns som att jag verkligen har hittat tillbaka till mig själv igen, hittar fler sidor hos mig själv för varje dag som går och kommer tillbaka till den jag är, glad, positiv och framåt! Det mesta ordnar sig med tiden, men man kan inte spola fram, man måste gå igenom det, orka, kämpa och låta sig vara ledsen, deppig och få känna sig fruktansvärt värdelös ibland. Tillslut vänder det! Jag är stolt över mig själv! För även om jag såklart har behövt stödet från alla mina vänner som hela tiden har funnits där så hade jag aldrig fixat det utan min vilja och styrka, så det är jag som har klarat mig igenom det, med stöd från de underbara vänner jag har! Tack! <3
Tänker på dig Janna, jag finns här, jämt! <3
Borde ha gått och lagt mig i min underbart välkomnande säng för ett bra tag sedan men har liksom fastnat här framför msn. Suck. Blir till att sätta på Svensson snart tror jag, ovanligt va? (a) Det verkar nämnligen inte som att Lotta eller Bullerbyn har lust att laddas hem fort (och jag vet att jag är olaglig och att det kan gå dåligt för mig, men ´peppa peppa, ta i trä´ jag ska inte åka fast).
Usch jag börjar redan noja för att hösten är här, löven börjar falla från träden och kylan är outhärdlig. Jag saknar sommar, sol och värme som bara den. Ser inte fram emot att köpa nya höst och vinterkläder, det gör både mig och min plånbok deprimerade. Tidigare har jag bara kunnat ta något av allt som funnits hemma, möjligen köpt nya skor, men jackor, vantar, mössor osv har alltid funnits att välja mellan, nu när man leker vuxen är det dags att fixa sånt själv. Stackars min plånbok, det hade varit lättare om det varit sommar året om. Jag tycker inte om kylan, inte mörkret, inte det minsta, speciellt inte ensam, då suger det bara ännu mer. Men men, det kan väl kanske vara nyttigt det oxå, eller något. Ska det vara vinter kan det väl bli VINTER oxå, då menar jag på riktigt. Vit snö och mysfaktor, men det är inte alls det som nu väntar oss fram till slutet av Mars, nej utan det som väntar oss är regn och snöslask! Usch! Låt våren komma snabbt!
Livsglädjen verkar ha återvänt, jag hoppas den är här för att stanna nu. Den senaste månaden har varit väldigt turbulent, ´upp och ner, ut och in, bak och fram´, men nu verkar det ordna upp sig. Jag kan fortfarande vakna vissa morgnar med en klump i magen, men den är mindre för varje gång och den uppträder allt mer sällan, riktigt skönt. Att gå och lägga sig ensam på kvällarna är inga problem längre. Det är skönt att kunna breda ut sig i sängen och man sover faktiskt riktigt gott, (så länge de där dumma drömmarna håller sig borta) och man vaknar utvilad. Dagarna flyter på, jobb, träning, vuxenliv och kompisar. Känns som att jag verkligen har hittat tillbaka till mig själv igen, hittar fler sidor hos mig själv för varje dag som går och kommer tillbaka till den jag är, glad, positiv och framåt! Det mesta ordnar sig med tiden, men man kan inte spola fram, man måste gå igenom det, orka, kämpa och låta sig vara ledsen, deppig och få känna sig fruktansvärt värdelös ibland. Tillslut vänder det! Jag är stolt över mig själv! För även om jag såklart har behövt stödet från alla mina vänner som hela tiden har funnits där så hade jag aldrig fixat det utan min vilja och styrka, så det är jag som har klarat mig igenom det, med stöd från de underbara vänner jag har! Tack! <3
Tänker på dig Janna, jag finns här, jämt! <3
Dina tankar
Trackback