Upp och ner, Ner och upp
Topparna är inte lika höga längre och dalarna inte lika djupa
Det börjar jämna ut sig
Det kan lika snabbt som förut vända och gå utför
Men inte längre lika långt ner
Det är lättare att vända uppåt igen
Att hitta tillbaka till mig själv och förstå att jag orkar
Vissa perioder känns allt hopplöst
Och minsta lilla motgång kan dra humöret ner i avgrunden
Men vägen upp är inte längre lika lång
Några bestämda klättergrepp och så är jag uppe igen
Men modet och viljan krävs, det är det viktigaste av allt
Utan vilja hade jag fortfarande befunnit mig nere på havets botten
Utan både luft och livsvilja
Jag kanske inte ännu har nått mount everest högsta toppar
Men jag är minst i jämnhöjd med ett tiovåningshus tak
Men nu kan jag endast falla ner till marken
Och även om landningen alltid är hård och fruktansvärd så vet jag att jag kan komma upp igen
Utan er hade jag inte ens orkat gå till hissen...